Röntgen, födelsedagskalas och melodifestival.

Igår gjordes det CT på buk och lungor. Med kontrastvätska - både som jag får dricka och som sprutas in i hög hastighet i mitt blod. Jag börjas bli rätt van - räknade snabbt och jag tror att jag röntgats 11 gånger de senaste 6 månader. Det kan ju inte var helt nyttigt, men det har varit nödvändigt. Känner själv att jag börjar bli lite "sjukvårsnörd". Roar mig med att jämföra olika rutiner mellan Lund och Helsingborg. De har olika mängd kontrast som ska drickas, i Lund får man kissa precis innan - det får man inte i Helsingborg. I Lund vill de att man ska dricka ännu mer kontrast. Minns en röntgen i Lund, nu i Januari, när jag mådde som allra sämst - jag klarade inte få i mig en tesked vatten utan att kräka. De ville att jag skulle dricka 1,5 liter kontrast - yeah right! Vi provade med sond. Då petar de ner en lång slang genom näsan som de sedan kan spruta ned kontrasten i. När sköterskan försökte få ner slangen kände jag helt plötsligt hur den kom ut i svalget - det var för trångt i min hals så den vände och kom upp igen. Otrevligt minst sagt!! Det blev ingen röntgen den dagen. Dagen efter ville jag ändå prova att dricka och på något konstigt sätt gick det bra, det är väl jävlar-anamma-Marie som trots sjukdom finns där någonstans. Men jag ska här och nu bikta mig för er...... jag fuskade.... hällde ut "något" glas för att de skulle vara nöjda. De är så nitiska i Lund så de hade aldrig godkänt att jag hade kontrast kvar. Jag är övertygad om att det inte krävs lika mycket kontrast om man inte har magsäck - då rinner ju allt bara vidare ner i systemet. Jaja, de fick bra bilder den gången i alla fall.

Igår gick det bättre - jag drack och drack - och fuskade inte - de var nöjda trots att jag hade ganska mycket kontrast kvar. Dock gjorde det riktigt ont denna gången när de sprutade in kontrast i blodet. Mina kärl är ju tunna redan innan och är nu sköra efter cytostatikan. Jag var säker på att kärlet sprack men det klarade sig tack och lov. När jag låg där på britsen tänkte jag "Såååååå skönt att det inte är strålning i alla fall" Sedan såg jag röntgenbilder framför mig - mina rena, fina lungor - utan några konstigheter alls. Magen alldeles precis som det ska se ut - ja, förutom att magsäck saknas alltså.....Ni får gärna hjälpa mig att visualisera dessa friska bilder.

Efter så många "foto-sessioner" kan jag väl nästan kalla mig fotomodell...... ;-)

Calle, Vilmer och Arvid har varit på mini-semester i Stockholm och hälsat på Calles bror Petter med familj. Malte har varit hemma och gått på Rockskola på Mega. En natt bodde Malte hos farmor och farfar så jag var heeelt ensam hemma. Konstig känsla. Skönt men det räcker med en natt.... Vilmer var alltså inte hemma på sin födelsedag, vilket jag tyckte var modigt av mig att tillåta ;-). Han firades ordentligt i Stockholm och vi sjöng för honom på SKYPE sedan ska vi ha kalas för honom imorgon. Vi kör enkelt - korv och bröd - grillning utomhus sedan tårta och kaffe inne. Ska bli mysigt!

Igår var jag, min kära syster, Arvid, Malte och kusin Sigge nere i Malmö och såg Melodifestival genrepet. Det gick verkligen riktigt riktigt bra. Jag mådde bra hela kvällen, och njöööööt i fulla drag av att allt var nästan normalt. Jag satt och log för mig själv och kände in i hela kroppen hur det känns att må bra, att tänka på annat än sjukdom, skratta, digga till musiken och ha sina goa killar bredvid sig - förvisso ivrigt ätande på godis men ändå.... Melodifestivalen då - jo det var riktigt bra - speciellt eftersom The Ark var mellanakts-band. Sedan gillade jag Melody Club-låten och var mäkta imponerad av Lasse Stefanz-sångarens röst - den fyllde verkligen Malmö Arena....även om jag inte gillade låten. Gissar att Linda Bengtzing också går vidare - hade en typisk Bengtzing-låt som säkert kommer att sätta sig på hjärnan - varken man vill det eller ej.

Nu har jag bara idag och imorgon kvar att andas - sedan är det dags för "gift" på måndag och tisdag igen. Jag tänker positivt - då har jag fått 6 omgångar - endast 4 kvar. Yeah!! Jag vet ännu inte vilken dos jag kommer att få - det bestäms på måndag morgon. Jag tänker att det nog är bra att öka lite från de 60% jag fick sist, men inte för mycket. Det viktigaste måste ju fortfarande vara att jag kan få dessa återstående 5 omgångar utan strul. Så jag tror på kanske 70% - max.

Nu ska jag hitta recept på någon god tårta som herr Vilmer önskar.

Kram till er alla!!