Skyll er själva!!

Jag har massor att skriva.

Mycket tekniskt om drän som tagits bort, röntgen för att utesluta vred - igen, ryggbedövning som trillat ut och nu ersatts med morfin, injektionsport som ska opereras in i morgon, ärr som infekteras och så....

Jag har mycket känslomässiga besked att skriva om....jag blir aldrig fri från min cancer, jag kommer att kunna leva ett riktigt bra liv om de hittar rätt medicinering, jag får all fokusering i världen nu på att KVALITET ska uppnås, de är mycket nöjda med mina tumörers känslighet för medicin - det verkar som att de inte växte något under cytostatikan - det som syns nu hade med all säkerhet spridits ut i lymfsystemet innan förra operationen.

Jag skulle kunna skriva om att mitt hopp aldrig överger mig men jag vägrar att slänga bort en sekund på att överleva för att kunna leva sen....sen när jag är frisk. Jag lever NU mer än ni någonsin kan förstå. Jag ger inte upp, men jag pratar hellre om lyckan nu, innan och imorgon än att prata oförtrutet om KAMPEN.

Något annat roligt jag skulle kunna skriva om är att vi söker och utvärderar en massa olika vägar nu för att kunna bromsa och så klart alltid med önskan att stoppa. Vi sätter just nu upp projektet och tillsätter alla roller...Nej, men jag har klippor runtomkring mig som letar information - allt från högst vetenskapligt till solskenshistorier som i alla fall gör en glad. För att vi ska kunna sortera och dela all denna information har vi lagt upp en gmail adress där man kan skicka tips och idéer och även om ni själva har något ni vill dra i eller kolla upp. Adressen är såklart mittallrafinasteliv@gmail.com
Detta för att jag ska fokusera på mig själv och att få denna rest av mage att fungera.

Det jag dock tänker skriva om, som jag längtat efter att skriva till er om sedan 04.30 i fredags morse då jag kom på det är att jag är övertygad om att jag återhämtar mig snabbast från denna operation genom att omge mig av kärlek och skratt. Jag gråter såklart också men det kommer av sig själv....
Jag har hart några underbara ögonblick denna veckan här på sjukhuset tillsammans med mina fina. Oftast skrattar vi åt saker som hänt. Jag kan inte se på roliga filmer eller läsa bra böcker just nu och jag vill definitivt inte börja några avskedsturer. NO WAY. Jag bara älskar minnen. Jag har varit med om så mycket otroligt kul i mitt liv. Och där kommer ni in. Jag vill samla minnen! Jag skulle bli så glad om ni kunde plita ner på lappar/post-it/brevpapper/toapapper - what ever - lite kul saker vi gjort, sagt, upplevt.

Nu blir jag lite bitchig och kanske styr er men jag vill verkligen inte ha åh, marie - du har alltid varit så givmild (vilket jag inte varit heller..) eller djupa diskussioner runt våra relationer.

Korta saker som typ - minns du Örneskans - vår tyskalärare - vilka hemska brallor han hade. Gärna klantiga saker jag eller vi gjort. Bra konserter vi sett. Pinsamma saker jag sagt inför folk, extremt dåliga möten vi haft på jobb, allmänt om fotbollsresor vi varit på, fula kläder vi hade osv osv. Inte heller med mig i fokus hela tiden utan gärna om något ni gjort som jag kanske glömt. Detta är inte sentimentalt över huvud taget -det skulle vara den största gåva för mig att få era små lappar eller noteringar och sitta och garva åt. Snacka om altenatvimedicin!! För alla er där vi kanske inte umgås så mycket får ni gärna skriva något kul mina barn eller man gjort. Eller varför inte något av era egna största minnen jag kan få läsa om...fast jag inte ens känner er...

Ta bort er prestige och lova att inte ta i. Skicka 3 ord, 2 rader eller 10 sidor...så blir jag glad. Skriv något då och då om ni vill, eller skicka bara lite redan idag. Hur ni vill. Jag sitter och ler bara vid tanken. Det hade varit den allra största gåvan. Inga fina formuleringar eller genomtänka uttalande bara rakt ut - minne. För all del - man kan skriva om precis vad som helst.

Jag pratar mycket om handskrivna lappar och det känns ju lite roligare att få er handstil men sedan finns det ju de av er som har en hadstil som är liiiite svår att tyda då får ni ju givetvis skicka digitalt
;-)

Lägg gärna ner i ett kuvert och ge till Calle eller vem som helst av mina nära, lägg  i brevlådan eller skicka: Grindögatan 128, 257 32 Rydebäck.

Jag tänker sedan spara alla och göra en fin bok av som jag ska ge mig själv i 50-års present!!!!
Framförallt ska jag skratta och mysa och skämmas och le och åååååh vad gärna jag hade velat detta...

Så skyll er själva ni frågade om ni kunde hjälpa till.... Det kan ni!!

Och tycker ni att jag kräver för mycket...kan ni ju skriva det :-)

Äntligen har jag skrivit detta. Nu dags för morfin...

Kram från mig
p.s De som inte läser bloggen - be dem också ;-)