God morgon ! Kl är 06.25 lördag morgon, när telefonen ringer. På några sekunder hinner jag skrämma upp mig över det lite oväntade telefonsamtalet. "Slangen är bortplockad i ryggen och jag blev precis erbjuden kaffe eller te", hör jag Marie säga. "Jag har tänkt så här", fortsätter hon. Nu är det blå himmel och projektledaren i henne går igång. "Om du börjar med att köra upp med...och sen...ok ?."
//Calle
//Calle
Marie, välkommen tillbaka :-)
SvaraRaderaVi är på besök här många gånger varje dag och följer med i din berg- och dalbana, men det märks ju inte om vi inte skriver något. Berg- och dalbana förresten, det är ju alldeles fel, den börjar ju högst upp och går ner. Du gör ju tvärtom! Vilken motor! Och Calle, tack för att du skriver och berättar och gör det möjligt för oss att ge det lilla stöd vi kan. Många kramar!
SvaraRaderaVAD vore vi utan drivna projektledare som håller världen snurrande :)) - gott att höra! Kram/Erika
SvaraRaderaÅåh Marie, vi fick just veta igår vad som hänt. Det känns så orättvist och otroligt och tårarna bara rinner, men så tänker jag att om nån har "jävlaanamma" att ta sig igenom det så är det ju du. Fortsätt kämpa, vi tänkter på er.
SvaraRaderaAnna & Mite
Utsikten är härlig från sjukhuset, men du kommer säkert inte att sakna den när du kommer hem till Rydebäck. Då får du sitta på taket för att se sundet. Marie, du har väl inte börjat föra bok över båtarna? Det är beroendeframkallande. Kram på er och det känns som medvind när vi läser vilka positiva framsteg som görs.
SvaraRaderaStrax efter 8 i morse smyger jag in till Marie för att överraska henne. Hon är rosig om kinderna och ligger med magen i vädret och påsar hängande runt kroppen med allehanda vätskor.
SvaraRaderaPlötligt kommer jag ihåg, då strålningen gav mig stora öppna sår på halsen.
Marie säger med stort allvar, nu skall jag ändra mitt liv- men, jag tycker att jag gör så gott jag kan med barnen. Det kan vi verkligen hålla med om.
Minst en gång i veckan har vi sagt, att bättre mamma än Marie och bättre pappa än Calle har vi aldrig mött.
Efter min sjukdom kämpar jag med att hålla mig frisk och tänka efter vad är viktigt och vad som är oviktigt.
Just nu är det viktigast att du blir frisk och stark igen, det kommer att ta sin tid, men vi skall hjälpa dig allihop.
Vi älskar dig och din lilla familj.
Härligt att läsa att du bara blir bättre.
SvaraRaderaMånga stora kramar från Måns & Annelie med barn
Hej!
SvaraRaderaJag är jätteglad att du gör så många framsteg
och jag längtar tills vi kan ses igen, istället för ett snabbt "Hej" på stan ;)
Hör av er om ni behöver någon hjälp men något!
jag kanske inte är till den största hjälpen men passa barn kan jag ;) hehe
Krya på dig Marie, tänker på dig!
Kram Lina
härligt Marie, du är en fighter! vi tänker på dig och dina killar! kramar Lotta, Christer, Fanny, Fia
SvaraRaderaMarie o Calle......,era tre pågar e´så jättegoa, kramiga o pratglada. sjunger gör dom oxå...,
SvaraRaderaigår blev det "hej dingeling, hej dingeling...,den har man ju hört några gånger av dig Marie och Helene. Just nu är alla pågarna och lilla Moa ute på lekplatsen här på vången och jag ska kalla in dom snart för det är tid för köttbullar och makaroner.
Sköt om er Marie o Calle så hörs vi. Kramar till er båda från mig. Gerd