Nervös väntan !

Rutiner och skolarbeten har kunnat hållas på en bra nivå tack vare all er hjälp utifrån. Ni ger enorm kärlek och omtanke till våra barn när vi inte är där och kämpar på trots att ni också står Marie nära och är lika ledsna som jag. Men inget ersätter kramar och närhet till sin mamma och pappa när man vekligen behöver det. Vår äldste pojke säger att han känner sig ledsen och ensam. Han ringer och gråter på kvällarna och är helt förstörd över att vi inte är hemma. Jag försöker försöker vara positiv och berätta för honom om mamma och hennes tillstånd som har förbättrats mycket senaste två dagarna och om att hon snart är hemma igen.
Jag har aldrig nämnt sjukdomen vid namn utan har sagt att magen är sjuk och ska bort ! Det känns dock som om han kanske vet mer än han säger till mig ?
I natt sover jag på golvet bredvid hans säng och i morgon håller jag honom hemma hela dagen !

Marie är orolig inför provsvaren som kommer i dagarna. Jag har känt mig lugn tills idag men sitter i skrivande stund och är livrädd !
Varför utsätts vi för detta, eller är det en lång jävla mardröm som vi kommer vakna ur !?

Vi har i ett par dagar försökt få till ett besök hos Marie. Dessa har fått ställas in då hon mått väldigt dåligt och inte kunnat träffa barnen i det tillstånd hon befunnit sig. Men nu i kväll stack vi upp och klockan hann bli åtta innan vi kom fram till sjukhuset och vi var båda jätte trötta.
Där satt hon i sängen utan slangar och med egna kläder på sig. Marie sträckte upp armarna och gav vår 9-åring en jätte kram. Jag lämnade rummet tillsammans med Maries syster som också var på besök. Efter en kvart går vi in och då är hennes favvis kusin i rummet ! Marie njöt i sängen med vår pojke bredvid sig och hon skrattade så jag trodde stygnen på magen skulle ge efter när kusin Håkan gick loss med sina underbara berättelser om sin käre mor :-) Gerd förlåt oss men du har ju gjort så mycket sjuka saker att vi måste få skratta åt dig !!!

Marie, vad än proverna visar ska du ta dig segrande ur detta. Vi är alla här för att hjälpa dig och jag kommer aldrig ge upp, aldrig !!!

//Calle