Snabeln är borta !

Det har varit en jobbig dag för Marie ! Den påminner mycket om den sensommar vi har just nu. Ena sekunden ett grått vacum för att återgå till lite sol som bryter igenom, som sedan plötsligt blir piskande regn och blåst. 

 

 Natten hade varit ok trots några sömnlösa timmar runt 3. Jag klev in i rummet 9.15 och Marie höll på att förbereda sig mentalt inför kommande MR (Magnetröntgen) kl 10.30. Hennes brunbrända fötter åkte fram viftandes och jag fick återgå till min dagliga massage plikt. Efter en kvart kom hennes kirurgteam in i rummet. Det klämdes och trycktes lite och lyssnades på magen." Viktigt att det bildas gaser och bubblar i kanalerna, då är det aktivitet i systemet ! "

Målet nu är att skarvarna är täta och att  kontrast vätskan skall  röra sig genom systemet obehindrat.

Kl 10.20 rullade sängen ut från rummet. När vi svängde vänster ut i korridoren kom känslorna tillbaks från i måndags morse. Det kändes jobbigt men ändå fantastiskt skönt att vi inte var där nu ! När Marie åkte in för att röntgas väntade jag utanför. Där satt jag i 45 minuter bland en massa skadade och sängliggande stackare som en del knappt orkade andas för egen maskin. Jag skämdes över att sitta där bläddrandes i en Motor tidning sörplandes på en cappuccino.

Till slut kom Marie ut ur rummet med slutna ögon. Jag hörde henne säga att det inte rann igenom sedan somnade hon. 

Nu rann tårarna igen...

Det slår mig att det är första gången jag ser Marie gråta sedan i Söndags.

Många funderingar snurrar i mitt huvud och jag plågar sköterskorna med mina frågor.

Måste dom öppna upp Marie igen ?

Vi tog en långpromenad i korridoren och drack ett glas kontrastvätska innan vi rullade ner för ytterligare en MR kl 13.30. Efter 15 minuter kommer Marie ut med ett stort leende och snabeln borttagen ur näsan. En svullnad i tarmen hade stoppat vätskan vid första försöket men nu rann det på och allt höll tätt. Läkarna var mycket nöjda och tog också beslutet att avsluta ryggbedövningen och gå över till lättare medicin.

Hon är ett stort steg i rätt riktning !

När jag pratade med Marie för en kvart sen var hon hög som en lyktstolpe men lycklig ! Imorgon är målet att dricka 500 ml genom munnen :-)

//Calle

Ps. Tack Gerd och Bosse för att ni städat vårt hus när jag var hos Marie. Tack Annika för att du vikt min tvätt. Tack pappa för hjälpen med vår hemlis.Tack alla för era fina inlägg och stöttningar. Jag lovar att vara där för er när ni behöver min hjälp !

Sov gott !!!