måndag 20 maj 2013

Vårens stora dag!

Älskade Marie, idag skulle du fyllt 43 år. Vi skulle väckt dig med sång och en bricka prydd med pioner och en skål naturell yoghurt med färska bär och mkt nötter. I paketet skulle det vara kläder till dig trots att jag aldrig lyckades träffa rätt. Men du är ärlig och frågar om jag har kvittot kvar. Barnen skulle också ha ritat teckningar och velat sitta tätt intill dig i sängen.
Du är fortfarande så levande Marie och det går inte en dag utan att du påverkar oss. Din handstil finns överallt i huset och dina värderingar lever kvar. Jag kan blunda och se dina rörelser framför mig, höra vad du säger och förstå hur du skulle planerat din dag. Nu förtiden tar jag ofta tre minuter extra på mig innan jag tar ett beslut och låter frågan gå över till dig. Ofta blir det ett svar jag vet du skulle ge och det är inte svart eller vitt. Ni som känner oss och lever nära min familj idag ser att vi har det bra. Vi klarar av våra dagliga rutiner och det står faktiskt mat på bordet varje dag. Stödet från er alla har fortsatt med samma kraft även efter Maries bortgång och det som andra upplever när man blir ensam, att många i ens umgänge försvinner  har jag inte känt av alls, tvärtom. Ni är fantastiska, så snälla och kärleksfulla!
Dagen till ära har vi tagit ledigt och skall spendera den på bästa möjliga sätt tillsammans. Marie du är med oss och den här dagen är din och kommer alltid så förbli.
Nu drar vi till din viloplats med en bukett av vackra pioner och tänder ett ljus i vårsolen. Barnen har ritat teckningar till dig men du slipper åka och byta dina presenter du skulle fått av mig.


Vi saknar dig så mycket Marie