Om jag bara kunde beskriva....

.....att efter en hel dag då jag
-mått så dåligt att bara resa sig ur sängen varit i stort sett en omöjlighet,
- knappt inte orkat krama mina barn
- inte haft en klar tanke i skallen
- varit så svag att jag är rädd att falla bara av att gå
.....att sedan få nya krafter och ha några underbara timmar tillsammans med familjen.
Att kunna sitta tillsammans med de andra och äta, skratta, berätta om roliga händelser för varandra, göra "gissa-färgen-på-ahlgrens-bilar-leken" och kramas.. Vi strök film/tv konceptet och bara hade det bra!! Jag hann känna att jag har lite kraft trots allt, musklerna går att väcka till liv.

Den lyckan går inte att beskriva men jag har upplevt den ikväll.... Och det är gott nog!!!

Kram