tisdag 25 januari 2011

Nu är jag i alla fall utskriven.....men sliten

Idag var jag uppe på kirurgen och blev utskriven. Det känns bra nu. Jag mår långt ifrån bra men klarar mig bra hemma. Jag har fortfarande ont och kan inte äta speciellt mycket. Det är inget konstigt säger läkaren, jag är fortfarande mitt uppe i biverkningarna av strålningen. Vissa dagar är jag rätt pigg och mår OK men idag har varit en dålig dag. Illamående och ganska ont. Vi kom ändå fram till att det är dags att trappa ner på kortisonet. Jag ska halvera dosen i två omgångar och sedan sluta helt. Läkaren förvarnade att jag kan få mer ont men å andra sidan kommer jag att sova bättre. Skönt!

Nu har jag läkarbesök på onkologen inplanerat på onsdag nästa vecka. Då är även cytostatika preliminärt bokat men min status då avgör klart om det funkar. Hela jag vänds ut-och-in av avsmak för att gå in i skiten igen. Vill verkligen inte. Jag vill jobba upp mig nu - inte brytas ner..... Jag är frisk, inga elakingar finns kvar - låt mig vara!! Givetvis vågar varken läkarna eller jag chansa - mer gift ska tas och ja - jag kommer ha fler tuffa månader till. Jag hoppas bara att jag kan hantera det utan att behöva bli inlagd.

Men om jag ska se det hela positivt - nu vet jag så mycket mer och är mycket mer förberedd på vad som komma ska än vad jag varit innan. Jag har droppet som förser mig med all näring jag behöver, jag får kortison varannan vecka och då mår jag ju rätt OK trots allt. Sedan är det nedräkning som gäller - jag är igenom mer än hälften. Med operationen så har jag faktiskt kommit riktigt långt. Det går åt rätt håll - jag ska igenom det!!

Satt i bilen idag och tänkte mig in i en vanlig tisdag - hur det alltid brukar vara. Man sitter i bilen efter en stressig morgon, har lämnat barnen, sitter och laddar inför dagens uppgifter. Kanske tänker lite på vad vi ska äta ikväll och slår kanske någon signal för att planera inför kvällens aktiviteter. Grått och trist ute.....men vad ljuvligt vanligt. Varenda cell i mig längtar efter vanlig tisdagstristess i januari. Lycka! Tänk på det alla. Att man kan fungera normalt, är frisk och stark - mer behövs inte för att lägga bagateller åt sidan och uppskatta vardagen.

Slufilosoferat.....god natt!!

14 kommentarer:

  1. Hej Marie.
    Visst är alla vanliga dagar det allra bästa, men tyvärr så finns det ju så många ovanliga oxå.
    I morron är det onsdag..., men Marie jag kan tyvärr inte komma med nystekta pannkakor. Hoppas inte killarna blir sura på mig för det...! Passar det kanske på fredag istället?
    Elias är febrig och jag ska vara hela dagen hos honom så därför vågar jag inte sen köra ut till er.
    Hoppas att du sover gott i natt.
    Kram på er alla. Gerd

    SvaraRadera
  2. Tack, bästa Marie för att du påminner mig om det viktiga i livet! Längtar efter att ses, och berätta hur min alldeles vanliga, men ändå ovanliga tisdag ser ut! KRAM

    SvaraRadera
  3. Ja, kära Marie! Du skall veta att Du får oss alla att tänka mer på att vara glada och lyckliga över alldeles vanliga tråkiga dagar.
    Skönt att Du får vara hemma. Vi fortsätter att hålla tummarna och hoppas att Du inte får alltför ont. Det är svårt att säga att man förstår hur det är för det gör man inte. Men tiden måste ju gå även om den går sakta.
    Hoppas att det snart är maj så ni får ut på roligheter. Stor kram till Er hela familjen från oss i Huddinge. Laila.

    SvaraRadera
  4. Vanlig är ett väldigt vackert ord! Snart är du/ni där och vi oxå. Då kan vi vara vanliga här på gatan och njuta. Fixa i trädgården, spela boll med barnen, grilla...Kram Johanna 125

    SvaraRadera
  5. Så skönt att du är så pass bra att du blivit utskriven. Tänker på dig ofta och hoppas vi kan ses när du känner dig lite bättre igen.
    Det var kloka filosofiska tankar, man uppskattar inte sin vardag tillräckligt. Det kan vara bra att bli påmind om det ibland.
    Ta hand om dig! Stora kramar från Sara Widmark

    SvaraRadera
  6. Tänker på dig Marie...Stor varm kram Lotta.K
    Min Kalle har börjat ladda för rockskolan v:8 Hoppas vi ses på nästa konsert... Killarna gav ju järnet sist :) Underbart!!!

    SvaraRadera
  7. Så härligt Marie <3 att du får vara hemma.. jag skickar nu ett sms till Calle och det är till dej oxå(har ju inte ditt nummer)Kommer från mitt hjärta Marie! Kramen

    SvaraRadera
  8. Skönt att det börjar ljusna för hela familjen.Mer än halvvägs! En dag i taget :-)
    Den reflektionen om vardagens ljuvlighet kan vi alla behöva påminnas om ibland. Hoppas det går "snabbt" för dig att återhämta dig från strålningsskadorna. Tänker på dig och familjen ofta. Kramar

    SvaraRadera
  9. Hallå Marie och Calle!
    Det var ett tag sedan jag gjorde ett inlägg här. Vi på Vargögatan undrar ju hela tiden hur det går, och hur både du Marie, och resten av familjen mår. Vilket stort steg att komma hem från "trygga" sjukhuset med alla rutiner! Ett steg i rätt riktning trots allt! Man fattar ju också resan du gjort och resan du har framför dig.... Vilken underbar energi alla dina vänner här ger dig! Jag hoppas det ger dig en extra "kick" att hålla modet uppe, för DU ger ju verkligen alla oss en kick med din kämpaglöd och med din positiva syn på din situation, lita på det!
    Jag träffade goa Malte och Calle idag på Mega innan gitarrkursen, härligt att se glöden i hans ögon! Jag och Calle bestämde också en "date" på ett träningspass i morgon torsdag. Han ska få banka av sig och sparka av sig på mig i morgon, det bjuder jag så gärna på! Ska bli kul, verkligen! Tror att Calle kan behöva lite fysträning och energi också, det hjälper jag gärna honom med!
    Hoppas du fortsätter att hålla fast vid din grymma attityd och inställning till allt, så som du hittills gjort!
    Kramar i massor till dig Marie och till dina goa grabbar!
    / Uffe & flickorna ;-)

    SvaraRadera
  10. hej Marie!
    Vilken talang du har i skrivandets konst. Det är så lätt att läsa och tänkvärt. Forstätt med ditt jävlar anamma...
    Sköt om dig och dina grabbar!
    kram
    Lotta på Myran

    SvaraRadera
  11. Hej Marie.
    Skönt att höra att det är på väg åt rätt håll igen och att du får vara hemma. Du är en riktig fighter och det är fantastiskt att läsa hur du gång på gång tar dig upp upp ur groparna som det elaka försöker gräva. Jag håller tummarna för att du snart skall vara tillbaka i vardagstristessen igen (trodde inte att jag skulle önska ngn det). Och tack för allt du lär oss om positivt tänkande och om att fånga dagen.
    Kram Sofie

    SvaraRadera
  12. Hej Marie,
    Skönt att höra att du är utskriven och lite piggare. Jag träffade Calle nere i Ystad idag. Det är alltid en stämningshöjare när Calle kommer och plåtar oss.
    Ta hand om er!
    Familjen Moreau

    SvaraRadera
  13. Tack för påminnelsen du fina, starka och kloka människa! /Katarina Ek

    SvaraRadera
  14. Det är i vardagen man hittar mening och svar. I dag har FAbian konkat ved fram och tillbaka som om det var det bästa man kunde göra. Härliga unge - han har verkligen förstått vad som är viktigt. Och hans mamma njuter av att se honom.
    MISS U
    KRAM härliga Marie och Kalle som lärt mig så mycket

    SvaraRadera